I morse tog Livia sitt första dyk, inte i poolen och inte i havet... Nej nej, från soffan och rätt ner i mattan. Som en skruvad ostbåge med jävla bra studs i! Det var bland de värsta jag varit med om! Ett gallskrik och blod från munnen, pannik, va hände liksom?

Allt gick så fort, jag blev så chockad och börja gråta. Hon fick en liten svullen överläpp, men annars inget synbart. Var lite rädd för hjärnskakning men det blev nästan lika fort bra igen som tur var. Har pratat med dem på legevaka och dom tyckte jag skulle va hemma med henne ett par timmar innan hon kunde gå till barnehagen.
Men nu är hon på plats i barnehagen och allt verkar bra, när jag tänker efter nu var de kanske inte så farligt, men rädslan som uppstår :/ den vill ingen va med om.

Nu är jag ganska trött då jag jobbat natt, så de blir förhoppningsvis ett par timmars sömn. Puss